Här kan du läsa mer om hur du skapar fysiologiska experiment med hjälp av Virtual Reality. Med hjälp av mätsystemet MP160 och trådbundna eller trådlösa förstärkare från BIOPAC, samt en utvecklingsplattform som är designad för forskningsrelaterad VR, kan vi erbjuda stor flexibilitet och enkelhet. Med en programmering baserad på Python, samt ett grafiskt användargränssnitt, kan du skapa ett komplett experiment antingen från 360-videos, eller från 3D-modeller. Experiment kan skapas med eller utan programmeringskod. Alla möjligheter finns att bygga vidare och göra det precis så komplicerat du vill!
Virtual Reality är ett 3D-stimuli, som till skillnad från bilder och filmer på en vanlig bildskärm (2D-stimuli), ger en mer uppslukande autentisk upplevelse som man åstadkommer antingen via ett VR-headset eller via 3D-glasögon och väggprojektionsfilmer. Avsikten är att ge experimenten högre ekologisk validitet. Det är också möjligt att konstruera experiment i VR, som av olika anledningar inte riktigt är möjliga eller säkert att utföra i verkligheten eller med en skärm. Även om det är mer komplicerat att göra ett fysiologiskt experiment i VR än på en skärm, så har utvecklingen idag kommit så pass långt att det är både ekonomiskt och tekniskt inom räckhåll för de flesta att göra egna experiment i Virtual Reality.
Innehållet i 3D världen kan genereras med två metoder. Antingen med en 360-video eller 3D-modell.
Ett enkelt sätt att skapa en 3D-stimuli är att filma en faktisk verklighet med en 360-kamera. På så vis krävs inga avancerade artificiella 3D-modeller för att få realism. En nackdel är att man inte kan interagera med objekt i den virtuella världen, men det man kan göra är att vända sig och titta åt vilket håll man vill, eftersom en kamera har filmat i 360 grader.
Du får en mer flexibel interaktivitet genom att generera den virtuella världen från 3D-modeller. Allt från miljön, dvs ”rummet” till objekten och eventuella avatarer i miljön är skapade av 3D-modeller. Det går att skapa visuella 3D-modeller med separata programvaror, som delvis är ett artistiskt kreativt arbete. Men det finns också färdiga 3D-modeller på nätet som är klara att använda. I denna värld kan du interagera med föremålen, röra vid dem och t.o.m flytta på dem. Det går dessutom att koppla AI till avatarer, så att du kan prata med en avatar i din VR-miljö.
När det gäller såväl 3D-modeller som 360-videos så kan man antingen skapa dessa själv, alternativt använda färdiga 360-videos eller 3D-modeller som andra skapat. Eller för den delen en kombination – vissa är gratis, medan andra kostar pengar.
En bra början är att skaffa sig en överblick, och inte bara över vilka ”komponenter” du behöver, utan hur allting fungerar tillsammans, och hur ni i ert team ska utveckla VR-experimenten – vem har kompetens att göra vad i det längre perspektivet? Det är viktigt att fundera på detta eftersom det sällan är komponenterna som är kostnadsdrivande i det längre perspektivet, utan arbetet ni lägger ned. Ett VR-labb bör, som andra laboratorier, ses som en flexibel infrastruktur, och kommer att användas inte bara till en enda studie, utan förhoppningsvis vid flertal framtida studier. Därför är det bästa sättet ofta att skaffa ett system som är hanterbart för den kompetens ni har internt i gruppen, och som gör att ni når så långt som möjligt på egen hand och även kan utveckla framtida experiment.
Med det sagt, så behöver du följande komponenter (enkelt beskrivet):
Du behöver, precis som vid ett vanligt experiment, skissa ned ditt paradigm, exakt vad som skall hända, vilka olika scenarion eller villkor som finns, och vilken/vilka händelser under experimentet som skall markeras med markörer för händelserelaterad analys av försökspersonens fysiologiska reaktioner. Du behöver också bestämma vilka fysiologiska parametrar du ska mäta, konfigurera själva mätsystemet, samt se till att mätsystemet och VR-programvaran kan kommunicera, dvs. att markörer från VR-event loggas i mätprogramvaran, samt i förekommande fall att biofeedback skickas tillbaka till VR-programmet. Efter avslutat experiment, har man då sina fysiologiska mätdatafiler synkade med VR-data, dvs. skärminspelningar, eyetracking data etc. Man kan nu analysera sina fysiologiska data precis som vanligt utifrån markörer som skickas automatiskt från VR-exprimentet, dessutom kan man även titta på skärminspelningar (playback) av VR-experimentet utifrån valfritt 3D-perspektiv och samtidigt ha det synkat med markörer i sina fysiologiska data.
Genom att ta hjälp av experiment generator-mallen, samt färdiga gratis 3D-modeller från internet, kan du analysera eyetracking och generera markörer utifrån händelser, t.ex när försökspersonen gör en viss sak i VR-världen. Detta gör du i Vizards VR-program tillsammans med BIOPAC MP160 BioNomadix mätsystem, helt utan att skriva kod!
Se detta YouTube-klipp där vi visar hur du i Vizard och Sightlab steg för steg tillsammans med BIOPAC MP160 mätsystem skapar ett VR-experiment med eyetracking, heatmap-visualisering och automatiska markörer till mätsystemet vid fixering på valda objekt.
Välkommen att kontakta oss! Önskar du en demonstration eller mer information? Vi guidar dig framåt i din beslutsprocess och är måna om att hitta en optimal teknisk lösning och säkerställer att alla delarna kommer att fungera tillsammas med just din applikation och ditt team! Använd gärna vårt webb-formulär för vägledning.
Fysiologiska mätsystem i VR-experiment är normalt samma som i 2D-experiment. Men det finns viktiga saker att tänka på..
Utvecklingsplattform för VR optimerad för experiment med markörer, biofeedback och eyetracking-analys.
Vill du göra fysiologiska experiment i Virtual Reality men tycker att det är krångligt? Vizard med SightLab erbjuder enkla Python-mallar för att skapa VR-experiment, perfekt integrerat med BIOPAC. Vi hjälper dig med planering, tips och verktyg samt gör gärna en demonstration hur man skapar och genomför experiment i VR-miljö.
